A̱byintyok A̱tyap
|
Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do) |
| A̱byin | Naijeriya |
|---|---|
| A̱keangtung | Á̱nietcen A̱fakan |
| Shyia̱ di̱ fam tyok a̱byin | Si̱tet Ka̱duna |
| Coordinate location | 9°49′0″N 8°22′0″E |
| A̱kwak a̱son a̱byin | Dominic Gambo Yahaya |
| A̱lyem á̱ nyian ta̱m ma̱ng a̱nka | Tyap |

A̱byintyok A̱tyap yet a̱ka̱ka̱rak a̱byin Naijeriya wa a̱si̱ A̱tyap ba ba̱ swan a̱niak fam a̱za A̱ghyui Ka̱duna wu di̱ tsok a̱ka̱wa̱tyia̱ Naijeriya ji di̱ fam a̱byin Fam A̱tyia̱ka̱u Naijeriya hu. Tyantung ji shyia̱ A̱tak Njei, Nietcen A̱fakan, a̱tak Si̱tet Ka̱duna, Naijeriya.[1][2]
Nkhang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Á̱ ku kpaat A̱byintyok A̱tyap ka ma̰ a̱lyia̱ 1995 kya. Ma̱ a̱lyia̱ 2007, ka̱ si̱ shyia̱ yet "First class".[3]
A̱gwomna̱ti
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Komiti Taada A̱tyap (Shong: Atyap Traditional Council) ja tyong nkyang ma̱ A̱byintyok A̱tyap ka,[4] a̱wot A̱gwatyap wa si̱ yet a̱pyia̱ ka.
Nfam a̱byintyok na
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Nfamtyok na
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Á̱nietnta̱m Á̱lyiat A̱gwomna̱ti Mali Si̱tet Ka̱duna ba ku nwuak la̱mba Nfamtyok Na̱ Nshyia̱ nang 16, Nfamtyok Nang Á̱ Shim Ma̱ng Á̱na a̱ni nang a̱fwuon a mbeang Mkpa̱m A̱baka̱keang Nang Á̱ Shim Ma̱ng Á̱na a̱ni nang 61.[5]
Nfamtyok A̱byintyok A̱tyap
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka][6]Á̱si̱ nani nia yet nfamtyok na, kyiak neet ma̱ a̱lyia̱ 1995 ba̱ng si̱ nat 2017:
| La̱mba Lang | A̱tsak a̱lyoot nTyap | A̱lyoot nta Kpat |
|---|---|---|
| 1 | A̱bwuiyap | Ungwar Rohogo |
| 2 | Nietcen A̱fakan | Zangon Urban |
| 3 | A̱shong A̱shyui | Jankasa |
| 4 | Bafoi Kanai | Gora Bafai |
| 5 | Cen A̱koo; Zama A̠won mameang | |
| 6 | Gan Ka̠nai | Gora Gan |
| 7 | A̱tak Njei (A̱batyok A̱tung Tyok) | Ungwar Gaiya |
| 8 | Kanai Mali; A̠tsuung A̠byek mameang | Gora Gida |
| 9 | Makomurum | Kibori |
| 10 | A̱mancong | Magadan Wuka |
| 11 | Mazaki | Gidan Zaki |
| 12 | Ma̱nyii A̱ghyui | Kigudu |
| 13 | Sop A̱koo | Mabushi Kataf |
| 14 | Shilyam, Kwakhwu mameang | |
| 15 | A̠takligan (Taligan), A̠ga̠mi mameang | Magamiya |
| 16 | Zonzon | Zonzon Gora |
Da̱ a̱kwonu a̱kya, á̱si̱ nani nia si̱ yet Nfamtyok Nang A̱gwomna̱ti Ba Shim Ma̱ng Á̱na a̱ni mi̱ di̱ yong huni kyiak neet da̱ a̱lyia̱ 2017 ba̱ng si̱ nat, nang á̱ bu si̱ ntyap-a̱byin mbwak gwomna Si̱tet Ka̱duna wu di̱ yong huni, Nasir Elrufai a̱ni, a̱nyan wa á̱ ku nyia̱ a̱bwonu Premium Times, Nigeria nyia̱ komiti ji nang á̱ kpaat mat a̱lyiat nyia̱ tyok famtyok si̱tet ji ka̱n tyak a̱lyiat na ji̱ si̱ kin tak nyia̱ a̱tai hyaat la̱mba a̱bantyok nang á̱ ku nyia̱ gbangbang a̱ni neet di̱n jen a̱zaghyi a̱lyia̱ 2001 ji ku mban kpa̱p kurum hu a̱za̱nghwang Komití A̱gwomna̱ti Mali ji ku si̱ ba̱ khat mba kyiak. Mat a̱nia wa, á̱ si̱si̱ nghyuai nna á̱ sak ma̱ng si̱sak nang na̱ za̱ ma ndi a̱ni di̱n jen lyilyim a̱lyia̱ 2001 ji. Di ni̱nia na:
| La̱mba Lang | A̱tsak a̱lyoot nTyap | A̱lyoot nta Kpat |
|---|---|---|
| 1 | Nietcen-A̱fakan | Zangon Urban |
| 2 | Jei (A̱batyok A̱tung Tyok) | Ungwar Gaiya |
| 3 | Kanai | Gora |
| 4 | Zonzon | Zonzon Gora |
A̱cyia̱
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]A̱cyia̱ A̱byintyok A̱tyap ka, kikya yet A̱tak Njei, a̱jawa Magwatyap ka nshyia̱.[7]
Mi̱ mmam nanii, khwom nshyia̱ fwuo a̱gwomna̱ti Si̱tet Ka̱duna ba nang Nasir el-Rufai nkwak a̱son a̱ni ba̱ lyip yihwa mbyia̱ nang ma a̱gwam wu swan da̱ a̱vwuo ka nang ka̱ shyia̱ di̱ swat a̱ni di̱ fam a̱hwa di̱ nta a̱keang Zangon Kataf ka (Tyap: Nietcen-A̱fakan) nang A̱kpat-A̱fa̱taa-Á̱niet A̱tyin ba nhyat tyentyiang a̱ni, khwom hwa nang Atyap Community Development Association - ACDA wu (Sot Yaa̱son A̱tyap - SYA̱ ji) si̱ yong di̱ nyia̱ fi̱p mi̱ cet.[7]
Tyok
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]A̱ka̱sa tyok
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Tyok A̱tyap byia̱ a̱ka̱sa tyok a̱naai nang á̱ ka̱u ca̱caat ma̱ng kwaí nyaai A̱tyap ji. Di ni̱nia na:
| La̱mba Lang | Kwai | A̱bakwai |
|---|---|---|
| 1 | A̱gbaat | • A̱kpaisa • Jei • A̱kwak |
| 2 | A̱minyam | • A̱fakan • A̱son |
| 3 | A̱ku | |
| 4 | A̱shokwa |
Á̱nietba̱ngtyok
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Á̱ ngyei á̱niet ba̱ nyia̱ tyok ba di̱ Tyok A̱tyap hu A̱gwatyap.[8]
Bwoi a̱lyoot á̱nietba̱ngtyok A̱tyap hu
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Swang a̱lyiat ji neet swáng a̱lyiat Tyap sweang jini ja: a̱gwam ma̱ng A̱tyap (A̱tyap bya ba) a̱wot ji̱ si̱ fa "a̱tyutyok A̱tyap ba".[6]
Lyulyoot á̱nietba̱ngtyok
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Lyulyoot á̱nietba̱ngtyok hu kyiak neet a̱lyia̱ 1995 ba̱ng si̱ tat a̱fwun huhwa yet:
| Tsa | Ngaan | A̱tyuba̱ngtyok |
|---|---|---|
| 1995 | 2005 | A̱tyushityok A̠gwam Ba̠la A̠de Da̠ukee (JP), A̱gwatyap I |
| 2005 | Zwat nyaai 6, 2016 | A̱tyushityok A̱gwam Dr. Harrison Isuu Bunggwon (FNSE), A̠gwatyap II |
| Zwat swak ma̱ng jhyiung 12, 2016 | Mam a̱fwun | A̱tyushityok A̱gwam Dominic Ga̱mbo Yahaya (KSM), A̱gwatyap III[9][8] |
Bu nwuan
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- Khwi A̱bwoi
- Song A̱yet A̱tyap
- A̱tak Ka̱duna
- Jhyá̱ Zangon Kataf 1992
A̱ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ "Gas Development will be Employed to Power Nigeria's Economic Transformation - NNPC Boss Archived 2020-07-11 at the Wayback Machine".
- ↑ Awuhe, Terfa (Zwat A̱natat 16, 2020). "IDPs decries non-compliance with COVID-19 protocols".
- ↑ "ATYAP (KATAF) PEOPLE THE ABORIGINAL PEOPLE OF KADUNA" (di̱n Shong). Trip Down Memory Lane, Zwat A̱kubunyiung 10, 2013.
- ↑ "Atyap Traditional Council Takes Proactive Measures Over Crises". The Dream Daily, 9 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2016.
- ↑ "Ministry of Local Government Affairs".
- ↑ 6.0 6.1 Akau T. L., Kambai (2014). "The Tyap-English Dictionary". Benin City.
- ↑ 7.0 7.1 Bodam, Sule Tinat (Zwat A̱natat 21, 2021). "Why Atyap Community is Protesting Another Kaduna State Government White Paper on Cudjoe, AVM Usman Muazu Reports on the 1992 Zangon Kataf Conflict (2)". Intervention.
- ↑ 8.0 8.1 "El-Rufai urges new Agwatyap, others to promote peace".
- ↑ Ayuba Kefas (2016). "Atyap People, Culture and Language". Unpublished. p. 12.
A̱ka̱fwuop nta
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]
Media related to A̱byintyok A̱tyap at Wikimedia Commons
- Pages with script errors
- Webarchive template wayback links
- Articles with short description
- Pages with lower-case short description
- Short description is different from Wikidata
- Tyap (Maba̱ta̱do)
- Articles using generic infobox
- Commons category link is locally defined
- Naijeriya
- A̱ka̱vwuo na̱ byia̱ á̱niet ma̱ ba̱t mami Si̱tet Ka̱duna
- Pages using the Kartographer extension