Ali̱da Nevet do A̱pi̱rito Santo
|
Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do) |
| Sot mbyin | a̱nap |
|---|---|
| A̱byin mbyin | São Tomé and Príncipe |
| A̱lyoot nang á̱ ku tyia̱ nggu | Alda |
| A̱lyoot kyangbwak | Graça |
| A̱tuk mbyin | 30 Zwat Nyaai 1926 |
| A̱keang mbyin | São Tomé and Príncipe |
| A̱tuk kwi | 9 Zwat Tsat 2010 |
| A̱keang kwi | Luanda |
| Lilyem a̱ lyen lyiat, lyuut ku tyia̱ bwak ma̱ng a̱nhu a̱ni | Portuguese |
| Ta̱m | poet, a̱tyukwainfwuo-á̱niet, writer |
| Fam nta̱m | poetry |
| Cuk ji a̱ ku ba̱ng a̱ni | minister, a̱kwak a̱son a̱byin, Member of the National Assembly of Sao Tome and Principe |
| Memba sot kwai-nfwuo-á̱niet | Movement for the Liberation of São Tomé and Príncipe/Social Democratic Party |
| Magnum opus | Independência total |
Ali̱da Nevet do A̱pi̱rito Santo ku Alda Neves da Graça do Espírito Santo (30 Zwat Nyaai 1926 – 9 Zwat Tsat 2010[1]), á̱ ka ndyen nang Alda do Espírito Santo ku Alda Graça, ku yet a̱tyulyuutbubwom wa neet ma̱ a̱byin São Tomé ma̱ng Príncipe a̱ ku nyia̱ ta̱m da̱ a̱lyem Potugyit. A̱ bu nyia̱ ta̱m ma̱ng a̱gwomna̱ti Sawo Tome ba nang a̱byin ka sii du shyia̱ yong ma̱sa̱t a̱ni.[2]
Shyicet ma̱ng a̱kariya
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Á̱ ku byin nggu ma̱ a̱byin São Tomé e Príncipe kya, fam ghyang nang a̱byin Potugat wa za nyia̱ tyok tazwa a̱ni ka̱nang á̱ sii kai khwong kyai a̱sa̱khwot Afi̱rika Jenshyung á̱ si̱ ghwon a̱ni, naat mi̱ João Graça do Espírito Santo ma̱ng Maria de Jesus Agostinho das Neves. Kyangbwak hu ku byia̱ a̱lyoot ba̱t ma̱ a̱keang São Tomé. Nang gu sii du tyak fang a̱malifang pi̱raimari a̱ni, a̱ si̱ ta̱bat cong a̱lifang sa̱kwonda̱ri ma̱ a̱byin Potugat. Ma̱ a̱lyia̱ 1948 Alda da Graça si̱ tsa fang mi̱ Li̱si̱bwuon a̱ yet a̱tyutyiet a̱lifang pi̱raimari.[3]
Ma̱nang gu nshyia̱ a̱keang Li̱si̱bwuon a̱ni, Alda da Graça si̱ myim ma̱ng mmanfang neet mi̱ bibyin nghyáng nang a̱byin Potugat nyia̱ tyok tazwa a̱ni a̱ si̱ nwuo mi̱ sot mmanfang nang á̱ ngyei Casa dos Estudantes do Império (A̱li Mmanfang A̱byintyokshan) a̱ni. Ma̱ a̱lyia̱ 1951, a̱ si̱ kpaat sot Centro de Estudos Africanos ma̱ng mmanfang á̱ghyang na̱ byia̱ di̱dang da̱ a̱lyiat komyunizi̱m ma̱ng soshyalizi̱m a̱ni, dundung ma̱ng Mário Pinto de Andrade ma̱ng Agostinho Neto neet mi̱ Anggola, Noémia de Sousa ma̱ng Marcelino dos Santos neet mi̱ Mozambik, ma̱ng Amílcar Cabral neet mi̱ Gini-Bisa̱u.[2] Alda da Graça si̱ bwuok á̱ nat a̱byin São Tomé mi̱ Zwat Jhyiung a̱lyia̱ 1953. A̱ si̱ nyia̱ ta̱m a̱tyutyiet a̱ si̱ ya a̱son di̱ nkyang a̱byin na a̱mgba̱m. Mi̱ Zwat Swak ma̱ng Sweang a̱lyia̱ 1965, á̱nietyok Potugit ba si̱ ta̱bat nggu á̱ tyia̱ mi̱ jaru a̱ si̱ tyak zwát ma̱ a̱di̱di̱t a̱ja mat mun-a̱pyia̱ nggu hu ma̱ng sot a̱guguut cat shyia̱ sa̱t Afi̱rika ji.[2][4]
Neet ma̱ a̱lyia̱ 1975, nang São Tomé ma̱ng Príncipe shyia̱ yong ma̱sa̱t a̱ni mbwak Potugat, a̱ ku ba̱ng a̱ca̱cet cucuk a̱gwomna̱ti ma̱ a̱di̱di̱t, nang si̱ Minisi̱ta Tat-a̱pyia̱ ma̱ng Taada, Minisi̱ta Nkhang ma̱ng Taada,A̱kwak A̱son a̱Malikpacam A̱byin São Tomé ma̱ng Príncipe, mbeang cuk A̱tyulyuut Kuzangka̱i Sot Á̱nietlyuut ma̱ng Á̱nietnyian-nghwughwu A̱byin São Tomé ma̱ng Príncipe.[2][5]
Nggu wa ku ka yet a̱tyulyuut swáng a̱lyiat a̱bwom a̱byin wu, "Independência total". Nkwaa̱mbwat nggu na ninia yet O Jorgal das Ilhas (1976) ma̱ng O Nosso o Solo Sagrado de Terra (1978).[4] Á̱ mbeang a̱bwom nggu ka, "A̱ma̱nta Kukwon A̱wak Ka", di̱ mkpa̱m nkwaa̱mbwat nang The Penguin Book of Women Poets (1987) ma̱ng Daughters of Africa (1992).[4]
Ma̱ a̱lyia̱ 2006, a̱ lyuut tyai a̱son Retalhes do massacre de Batepá, kwaa̱mbwat ghyang nang Manuel Teles Neto Da Costa ku lyuut a̱ni.
A̱ saan a̱malicootá̱niet ka nang gu nshyia̱ ndyia̱ 83 mi̱ Luwanda, Anggola, a̱tuk mam 10 Zwat Tsat a̱lyia̱ 2010, nang a̱gwomna̱ti a̱byin São Tomé e Principe ba si̱ shei nyia̱ á̱ kyiak mmam a̱fwuon mi̱ di̱ tywei a̱nak a̱khwuk nggu ka a̱ni.[3][1][6]
Nkwaa̱mbwat
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Á̱ ku lyuut nkwaa̱mbwat nani:[7]
- O Jogral das Ilhas (1976) [8]
- É nosso o solo sagrado da terra (1978) [9]
- Mataram o rio da minha cidade (2003)
- Cantos do solo sagrado (2006)
- O coral das ilhas (2006)
- Mensagens do solo sagrado (2006)
- Mensagens do canto do Ossobó (2008)
- Tempo universal (2008)
- O relógio do tempo (2008)
A̱ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ 1.0 1.1 "Alda Graça do Espírito Santo — Katya Aragão's Special Tribute". Saotomeblog.com. 16 Zwat Tsat 2010. Archived from the original on 13 Zwat A̱kubunyiung 2010. Retrieved 8 Zwat Tsat 2012.
- ↑ 2.0 2.1 2.2 2.3 Akyeampong, Emmanuel Kwaku; Henry Louis Gates, eds. (2012). "Graça, Alda da". Dictionary of African Biography, Volume 6. OUP USA. pp. 500–501. ISBN 9780195382075.
- ↑ 3.0 3.1 David, Niyi. "City Icon: Alda Neves da Graça do Espírito Santo - Sao Tome". Archived from the original on 16 Zwat Swak 2020. Retrieved 24 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2016.
- ↑ 4.0 4.1 4.2 Margaret Busby (ed.), "Alda do Espírito Santo", Daughters of Africa, London: Jonathan Cape, 1992, w. 326.
- ↑ "Alda Espírito Santo era a voz feminina de São Tomé e Príncipe". Diário de Notícias (in Portuguese). 11 Zwat Tsat 2010. Archived from the original on 2019-04-09. Retrieved 2025-03-28.
- ↑ "Morreu Alda Graça do Espírito Santo". Téla Non (in Portuguese). 9 Zwat Tsat 2010. Archived from the original on 1 Zwat A̱taa 2010.
- ↑ "Obras de Alda do Espírito Santo na Biblioteca Nacional de Portugal". Catalogo da Biblioteca Nacional de Portugal. Retrieved 2021-09-10.
- ↑ "Biblioteca. Livros de Alda do Espírito Santo". Escritas.org (in Portuguese). Retrieved 2021-09-10.
- ↑ "É Nosso o Solo Sagrado da Terra". www.goodreads.com. Retrieved 2021-09-10.
