Hyaai-á̱niet mat tyak ma̱ng kwai A̱herero ma̱ng A̱nama
| Yet kap | Herero Wars |
|---|---|
| A̱vwuo | German South-West Africa |
| Coordinate location | 22°0′0″S 17°0′0″E |
| Jen ntsa | 1904 |
| Jen tyiai | 1908 |
| Fa | Herero people, Nama people |
| Perpetrator | Imperial Schutztruppe for German South West Africa, Lothar von Trotha |
| Victim(s) | Herero people, Nama people |

Hyaai-á̱niet mat tyak ma̱ng kwai A̱herero ma̱ng A̱nama hu ku Haai-á̱niet Nami̱bi̱ya ba,[1] ma̱nang á̱ lyen ma̱ jen swak ji nang Haai-a̱niet A̱herero ma̱ng Namakua, kuyet ca̱t kyangswat a̱ka̱keang á̱ haai ma̱ng saai fwuat ma̱ng á̱ nyia̱ a̱pyia̱ A̱herero (Ovaherero) ma̱ng Nama A̱niet mi̱ Jamini A̱takjenshyung A̱fi̱rika (ma̱nini Namibi̱ya) da̱vwuo Tyok Jamini hu. Ku yet a̱nyiung ma̱ á̱ si̱ ntsa hyaai tyak kwái ku na kyiak mi̱ ndyia̱ 20th,[2][3][4] ku na bai tsatsak ndyia̱ 1904 ma̱ng 1908. Mi̱ Zwat jhyung a̱lyia̱ 1904, A̱niet Herero ba, nyanyan bya á̱ ku nyia̱ tyok a̱pyia̱ mba bwak Samot Maharero,ma̱ng a̱niet Nama, nyanyan bya á̱ ku nyia̱ tyok a̱pyia̱ mba bwak a̱kwaka̱son shan Hendi̱rik Witbooi, a̱ si̱ gwan a̱yaat nang a̱nievan A̱ka̱ndang tyok ci̱t Jamini. ma̱ a̱tuk 12 Zwat jhyung a̱lyia̱ 1904, ba hyaai swak 100 A̱niet nswat a̱byin Jamini mi̱ a̱keang Okahandja.[5]
Ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ Goldmann, Matthias (2024). "The ambiguity of colonial international law: Three approaches to the Namibian Genocide". Leiden Journal of International Law: 1–28. doi:10.1017/S0922156523000742.
- ↑ Olusoga, David (18 April 2015). "Dear Pope Francis, Namibia was the 20th century's first genocide". The Guardian. Archived from the original on 18 November 2015. Retrieved 26 November 2015.
- ↑ "Why Namibian chiefs are taking Germany to court". The Economist. 16 May 2017. Archived from the original on 1 July 2019. Retrieved 3 April 2018.
- ↑ Steinhauser, Gabriele (28 July 2017). "Germany Confronts the Forgotten Story of Its Other Genocide". The Wall Street Journal. Archived from the original on 30 October 2023.
- ↑ Reader, John (1997). Africa: A Biography. p. 588.