A̱byin Oyo
|
Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do) |
| Kpaat | 3 Zwat Sweang 1976 |
|---|---|
| A̱lyoot a̱gwomna̱ti | Oyo state |
| A̱lyem a̱gwomna̱ti | A̱ghwangkpang (a̱lyem), Shong |
| Tsung-a̱byin | Afi̱rika |
| A̱byin | Naijeriya |
| A̱cyian | Ibadan |
| Shyia̱ di̱ fam tyok a̱byin | Naijeriya |
| Shyia̱ di̱ fam jen | UTC+01:00 |
| Coordinate location | 8°0′0″N 4°0′0″E |
| Ofit wu nang a̱kwak a̱son a̱gwomna̱ti wu ba̱ng a̱ni | Governor of Oyo State |
| A̱kwak a̱son a̱gwomna̱ti | Oluwaseyi Abiodun Makinde, Abiola Ajimobi |
| Sa a̱pyia̱ a̱gwomna̱ti | Oyo State Executive Council |
| Sa kpa cam a̱byin | Oyo State House of Assembly |
| Byia̱ (a̱gi̱)gak ma̱ng | Si̱tet Kwara, Si̱tet Oshun, Si̱tet Ogun, Collines department |
| Ci̱t | Western State |
| Zwunzwuo-a̱muup | 200001 |
| Official website | https://oyostate.gov.ng/ |
| Sa mat tá̱si̱la | Category:Maps of Oyo State |

Si̱tet Oyo yet kyai ha mi̱ a̱tak a̱ghyui Naijeria. A̱gba̱dang a̱ka̱yeang tung wu wa yet Ibadan, yet a̱tat ma̱ a̱chechet a̱ka̱yeang tung a̱byin na a̱ si̱ bu ngyet a̱feang ma̱ng a̱chechet a̱ka̱yeang tung mi̱ a̱byin a̱dwundwung A̱niet. Si̱set Oyo kau gak ma̱ng a̱tak a̱za si̱set Kwara, a̱wot ma̱ng jenshyung si̱set Osun , mbeang a̱tak a̱ghyui si̱set Ogun ma̱ng a̱gba̱dang a̱ka̱yeang tung Benin. Ma̱ng mak shi a̱kpa kpam 7,840,864 mi̱ 2016, Si̱set Oyo hwa ku yet a̱fwuon ma̱ng shi a̱kpa mi̱ a̱byin Naijeriya.[1]
| Si̱set Oyo | |
|---|---|
| Si̱set | |
| Swan a̱byin ji
Nkut | |
| A̱lyoot ngan:
Si̱set chong ma̱ng swat nyinyang | |
| Ngwat si̱ Si̱set Oyo mi̱ Naijeriya | |
| mak nkak: 8°00′N 4°00′E | |
| A̱byin | Naijeriya |
| Mam jhyuk | 3 zwat sweang 1976 |
| A̱ka̱yeang tung | Ibadan |
| A̱gwomna̱ti | |
| • chet a̱byin | A̱gwomna̱ti Si̱set Oyo |
| • Gwomna̱ a̱byin wu | Oluwaseyi Makinde (PDP) |
| • Byiak Gwomna ji | Bayo Lawal (PDP) |
| • Sa kau a̱di̱dam | Si̱set Oyo á̱dum a̱mali ba |
| • Sa fak a̱lyiat | C: Teslim Folarin (APC)
N: Abdulfatai Buhari (APC) S: Mohammed Kola Balogun (APC) |
| • Sa yong a̱kwonu fak a̱lyiat | Li̱t |
| Kak a̱byin | |
| • kpam | 28,454 km2 (10,986 sq mi) |
| shi a̱kpa
(2006)[2] | |
| • kpam | 5,580,894[3] |
| GDP (PPP) | |
| • A̱lyia | 2021 |
| • kpam | $23.8 billion[4][5] |
| • kuzang a̱tyan | $2,560 |
| Jen jet a̱vwuo ji | UTC+01 (WAT) |
| postal code | 200001 |
| ISO 3166 code | NG-OY |
| HDI (2018) | 0.632[6]
cha̱chaat · 10th of 37 |
| Watbwoia̱lyiat | www.oyostate.gov.ng |
Kpam a̱niet á̱ lyen ma̱ng swat a̱byin Si̱set Oyo wu yet A̱ghwangkpang bya,[7] a̱wot nwap Á̱ghwangkpang bya si̱ kai a̱byin ka. A̱lyoot ngan "Si̱set chong ma̱ng swat nyinyang", Jen-swak Si̱set Oyo shya mbwak tyok a̱pyia mba ha ba̱ ku nyia tyok si̱sa jhyang ma̱ng chet ngwon a̱byin.[citation needed][8][9]
A̱tyu bang tyok wu ku yet tyokchet Á̱ghwangkpang a a̱ ku nyia ntyok da a̱kavwuo neet c. 1300 si̱ tat 1896.[10][11] Nok 1830s, A̱gba̱ndang a̱ka̱yeang tung Oyo wu á̱ si̱ khyiak nggu nang nok ngwon a̱byin ha, á̱ si̱ ngyei nang "Oyo a̱fai" (Ọ̀yọ́ Àtìbà) á̱ si̱ khyiak a̱pyia nggu nang a̱tyu byi shi a̱gba̱ndang a̱khwukhwop nok a̱za, 'A̱khwukhwop Oyo' (Ọ̀yọ́-Ilé). Alaafin a̱ si̱ Oyo si̱ ya a̱son ma̱ng dyep song a̱yet á̱ ku kpaat a̱tyin ka ma̱ a̱gba̱ndang a̱ka̱yeang mun dungdung wu. Si̱set Oyo á̱ lyuut nyia a̱ ja wa byia Univa̱siti ntsa Naijeria wu, Univa̱siti Ibadan, Á̱ ku shyia mi̱ 1948. Nkyayak si̱set na bwat a̱ shi di̱ nkpam nia nang ba̱ khap, mbeang a̱ka̱yeang tung ndung a̱tak a̱ghyui Shaki nang á̱ tak nyia a̱si̱set burodi a̱ceang wa. A̱cyi a̱ninan, kwakwa, ma̱ng ta̱ba̱ wa yet a̱gba̱ndang a̱cuchuk khap si̱ nkyakyak si̱set Oyo.[12]
A̱ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ The Encyclopedia of African-American Heritage by Susan Altman, Chapter O, page 183
- ↑ Archived 2009-08-26 at the Wayback Machine State overview
- ↑ "2006 PHC Priority Tables – NATIONAL POPULATION COMMISSION". population.gov.ng (in American English). Archived from the original on 2017-10-10. Retrieved 2017-10-10.
- ↑ "Oyo State: Subdivision". www.citypopulation.de. Archived from the original on 2024-02-07. Retrieved 2024-02-07.
- ↑ Okeowo, Gabriel; Fatoba, Iyanuoluwa, eds. (2022-10-13). "State of States 2022 Edition" (PDF). Budgit.org. BudgIT. Archived (PDF) from the original on 2023-03-31. Retrieved 2023-03-07.
- ↑ "Sub-national HDI - Area Database - Global Data Lab". hdi.globaldatalab.org (in English). Archived from the original on 2018-09-23. Retrieved 2018-09-13.
- ↑ "oyo, nigeria language". thehumanasia.com. Archived from the original on 2021-03-02. Retrieved 2021-03-07.
- ↑ Falola, Toyin (2008). History of Nigeria. New York: Cambridge University Press.
- ↑ Samuel, Johnson (1966). The History of the Yorubas: From the Earliest Times to the Beginning of the British Protectorate. Cambridge University Press. ISBN 978-1-108-02099-2.
- ↑ Peter, Morton-Williams. "THE ỌYỌ YORUBA AND THE ATLANTIC TRADE, 1670-1830". Journal of the Historical Society of Nigeria. JSTOR 41856687 – via JSTOR.
- ↑ Akinjogbin, I. A. (1966). "THE OYO EMPIRE IN THE 18TH CENTURY–A REASSESSMENT". Journal of the Historical Society of Nigeria. 3 (3): 449–460. ISSN 0018-2540. JSTOR 41856706.
- ↑ "Association of Local Governments of Nigeria". algon.ng. Archived from the original on 2021-06-03. Retrieved 2021-06-03.