Boniface Offokaja

Neet di̱ Wikipedia
Boniface Offokaja
a̱tyubishyi
Sot mbyina̱sam Jhyuk
A̱byin mbyinNaijeriya Jhyuk
A̱tuk mbyin21 Zwat Tswuon 1940 Jhyuk
A̱keang mbyinKa̱na̱u Jhyuk
A̱tuk kwi10 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018 Jhyuk
A̱lyem mbyinA̱kum-a̱cyi Jhyuk
Lilyem a̱ lyen lyiat, lyuut ku tyia̱ bwak ma̱ng a̱nhu a̱niShong, Kpat (a̱lyem) Jhyuk
A̱ ku nat fang hu ma̱University of London Jhyuk

Bonifet Okecuku Ofokaja (Boniface Okechukwu Offokaja, 21 Zwat Tswuon 1940 - 10 Zwat Swak ma̱ng Jhyiung 2018) ku yet a̱tyonyiung mi̱ mmanfang a̱naai a̱ ku yong da̱ a̱kwonu Naijeriya mi̱ High School Debate ma̱ a̱lyia̱ 1957.[1][2] Ma̱ a̱lyia̱ 1963, nggu wa ku tsa yet a̱tyu Naijeriya a̱ yet a̱kwak a̱son dipatmen shei nkhang Nigerian Television service (NTV).[3]

Nkhang shyicet ma̱ng tat-a̱pyia̱[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]

Á̱ byin Ofokaja di̱ Fam-a̱byin A̱za Naijeriya (Si̱tet Ka̱na̱u a̱fwun) a̱tuk 21 mi̱ Zwat Tswuon a̱lyia̱ 1940. Á̱nietmbyin nggu ba, bibya ku yet Thomas Igala Offokaja ma̱ng Susanna Offokaja.[1]

A̱ ku nat fang hu mi̱ St. Gregory College, Legwot. A̱ si̱ nat Yunuvasi̱ti London, a̱vwuo nang gu ku fang Nkhang ma̱ng Tung Zwa. A̱ si̱ ba̱ nat fang hu mi̱ Yunuvasi̱ti Sorbornne mi̱ Parit a̱ si̱ fang History of Ideas. Nang gu ntyak fang hu a̱ni, a̱ si̱ ta̱bat ta̱m nang a̱tyushei-nkhang.

Ta̱m[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]

Ofokaja ku nyia̱ ta̱m nang a̱tyushei-nkhang. Nggu wa ku tsa yet a̱tyu Naijeriya a̱ yet a̱kwak a̱son dipatmen shei nkhang Nigerian Television Service (NTS) wu kyiak neet mi̱ Zwat A̱taa a̱lyia̱ 1963.[4][3]

Di̱n jen zwang a̱byin Naijeriya ji (1967-1970), a̱ ku nyia̱ ta̱m ma̱ng AFP mi̱ fam-a̱byin A̱tak-A̱ka̱wa̱tyia̱.[5][6][7] A̱ sii du yet Darekto Nkhang ma̱ng Current Affairs.[8][9]

Di̱n jen fwung ta̱m nggu ji ma̱ a̱lyia̱ 1984, nggu wa ku yet A̱gba̱ndang Darekto Anambra Broadcasting Service (ABS) wu.[10] A̱gwomna̱ti Si̱tet A̱na̱mba̱ra ba ku ba̱ng nggu kap kurum fwung ta̱m nggu hu a̱wot di̱n jen gwomna Willie Obiano, á̱ si̱ tan nggu kap hu ku bwat a̱ni ma̱ a̱lyia̱ 2017, dundung ma̱ng a̱gba̱ndang a̱tyuvwuomaat Naijeriya a̱ghyang nang á̱ ngyei Pete Edochie a̱nyan wa ku nyia̱ ta̱m da̱ a̱vwuo a̱nyiung ma̱ng a̱nggu a̱ni a̱ ku fwung ta̱m nggu hu ma̱ a̱lyia̱ 1998.[11]

Ya̱fang[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]

  1. 1.0 1.1 "Biography: Mr Boniface Offokaja, A Remarkable Nigerian". NTA. 11 Zwat Tsat 2021. Archived from the original on 2022-10-08. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  2. "Watch this heated 1957 debate between Ghanaian, Nigerian, South African and Ethiopian students". Ghana Web. 10 Zwat A̱natat 2022. Archived from the original on 2022-10-09. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  3. 3.0 3.1 Ladele, Olu; Laṣekan, Olu (1979). History of the Nigerian Broadcasting Corporation. Ibadan University Press. pp. 100, 249. ISBN 978121063X. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  4. Onyechi, N. Nik (1989). Nigeria's Book of Firsts [A Handbook on Pioneer Nigerian Citizens, Institutions, and Events]. Google Books. Nigeriana Publications. pp. 127, 275. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  5. "West Africa" (2744–2768). West Africa Publishing Company Limited. 1970. Retrieved 9 Zwat Swak 2022. {{cite journal}}: Cite journal requires |journal= (help)
  6. Kirk-Green, Anthony Hamilton Millard (1993). Crisis and Conflict in Nigeria: January 1966-July 1967 Crisis and Conflict in Nigeria [A Documentary Sourcebook, 1966-1970]. Gregg Revivals. ISBN 0751201200. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  7. Červenka, Zdenek (1971). The Nigerian War, 1967-1970 [History of the War; Selected Bibliography and Documents]. Bernard & Graefe. p. 80. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  8. Eze, Dons; Ezea, Okey (1999). The Wawa Struggle [A History of Factional Dissension in Iboland]. Google Books. Delta of Nigeria. p. 154. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  9. Bibliothek für Zeitgeschichte. Schriften, Volume 10. 1971. p. 80. ISBN 3763702105. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  10. Anambra State (Nigeria). Committee on Review of Government Contracts and Other Agreements (1984). Report of the Committee on Review of Government Contracts and Other Agreements [Issue 15 of Official document]. Government Printer. p. 187. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.
  11. Ekpo, Nathan Nathaniel (14 Zwat A̱kubunyiung 2017). "After 19years of Service, Actor, Pete Edochie gets his Gratuity Anambra State Govt". The Nigerian Voice. Retrieved 9 Zwat Swak 2022.

A̱ka̱fwuop nta[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]