Suriya
|
Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do) |
| Yet kap | Middle East, A̱siya Jenshyung |
|---|---|
| Kpaat | 8 Zwat Tsat 1920 |
| A̱lyoot a̱lyem a̱byin | الجمهورية العربية السورية, سوريا, Komara Erebî ya Sûriyê |
| Ku yet kap | War of Attrition, Operation Battle for the Restoration of Dignity |
| A̱lyem a̱gwomna̱ti | La̱ra̱ba |
| A̱bwom | Humat ad-Diyar |
| Taada | culture of Syria |
| Tsung-a̱byin | A̱siya |
| A̱byin | Suriya |
| A̱cyian | Damascus |
| Shyia̱ di̱ fam jen | UTC+03:00, Asia/Damascus |
| Shyia̱ mami ku kpa̱mkpaan vam a̱sa̱khwot | Kyai A̱sa̱khwot Meditaroniya |
| Located in/on physical feature | Levant |
| Territory claimed by | Fi̱ransa (a̱byin) |
| Coordinate location | 35°13′0″N 38°35′0″E |
| Coordinates of geographic center | 34°48′8″N 38°59′48″E |
| Coordinates of easternmost point | 37°4′36″N 42°22′34″E |
| Coordinates of northernmost point | 37°19′6″N 42°13′12″E |
| Coordinates of southernmost point | 32°18′41″N 36°50′17″E |
| Coordinates of westernmost point | 35°35′9″N 35°42′59″E |
| Highest point | Mount Hermon |
| Lowest point | Sea of Galilee |
| Basic form of government | provisional government |
| Ofit nang a̱kwak a̱son a̱byin wu ba̱ng a̱ni | President of Syria |
| A̱kwak a̱son a̱byin | Ahmed al-Charaa |
| Has cabinet | Syrian transitional government |
| Sa a̱pyia̱ a̱gwomna̱ti | Government of Syria |
| Sa kpa cam a̱byin | People's Assembly of Syria |
| Highest judicial authority | Supreme Constitutional Court of Syria |
| A̱gba̱ndang a̱lisaaikurum | Central Bank of Syria |
| Kurum | Syrian pound |
| Byia̱ (a̱gi̱)gak ma̱ng | Turkiya, Isi̱rela, Irak, Urdun, Lebanon |
| A̱feap nduk | a̱zayak |
| Electrical plug type | Europlug, Type E, Type L |
| Ci̱t | ባአጣዊ ሶሪያ |
| Hashtag | Syria, syria |
| Top-level Internet domain | .sy |
| Tyiang a̱toot shi | flag of Syria |
| A̱lama a̱byin | coat of arms of Syria |
| Geography of topic | Geography of Syria |
| Byia̱ za̱kwa | not-free country |
| Nkhang | history of Syria |
| Tung zwa a̱pyia̱ a̱lyiat hu | economy of Syria |
| Demographics of topic | demographics of Syria |
| Maḍhab | Malikism |
| Travel advisory category | Level 4 Evacuation Advisory |
| Zwunzwuo-a̱muup jet a̱bwoi a̱byin | 417 |
| Zwunzwuo-a̱muup yei a̱byin | +963 |
| Trunk prefix | 0 |
| Emergency phone number | 112, 110, 113 |
| Zwunzwuo-a̱muup a̱byin GS1 | 621 |
| Zwunzwuo lasi̱n pi̱let | SYR |
| Maritime identification digits | 468 |
| Zwunzwuo Unicode | 🇸🇾 |
| Sa mat tá̱si̱la | Category:Maps of Syria |

|
Suriya | |||
|---|---|---|---|
|
| |||
| A̱keangtung | |||
| Shi kyai | 185 180 km² | ||
| Shi á̱niet | 17 500 657 ab. (2020) | ||
A̱byin Suriya (La̱ra̱ba: سُورِيَا, Sūriyā; Shong: Syria), á̱ lyen di̱ yorong ofisha hu nang Ri̱pobi̱lik A̱la̱ra̱ba Suriya (La̱ra̱ba: ٱلْجُمْهُورِيَّةُ ٱلْعَرَبِيَّةُ ٱلسُّورِيَّةُ, al-Jumhūrīyah al-ʻArabīyah as-Sūrīyah; Shong: Syrian Arab Republic), yet a̱byin kya di̱ fam a̱byin Jenshyung A̱siya, ka̱ byia̱ gak ma̱ng Lebanon di̱ fam a̱tak-jenshyung hu, Kyai A̱sa̱khwot Meditaroniya hu di̱ fam jenshyung hu, Turukya di̱ fam a̱za hu, Irak di̱ fam a̱tyin hu, Urdun di̱ fam a̱tak hu, ma̱ng Isi̱rela di̱ fam a̱tak-jenshyung hu. A̱keangtung nka ka ma̱ng a̱gba̱ndang a̱keang wu a̱ swak mi̱ shi hu wa yet Da̱maskut. Ka̱ yet a̱byin a̱kpa̱mkpai a̱byin a̱bwum kya, a̱ga̱nga̱ng tsutsok, ma̱ng kyai a̱ji̱jak (tswa a̱yit), ma̱ng nnwap a mbeang susot a̱dini ma̱ a̱di̱di̱t nang nwap ji ji̱ lan yet a̱di̱di̱t wu A̱la̱ra̱ba Suriya ba, Kurudi, Turukmen, A̱suriya, A̱ri̱meniya, Si̱̇rkasiya,[1] Mandiya,[2] ma̱ng A̱helen ba. Susot a̱dini ji, ji̱ja yet Suni ba, Krista, A̱lawit, Druz, Ismaili, Mandiya, Shiya, Salafi, ma̱ng Yazidi ba. A̱la̱ra̱ba ba, bibya yet nwap ji̱ swak mi̱ shi ji, a̱wot Suni ba bibya yet sot a̱dini ji̱ swak ma̱ng shi hu.
Bwoi a̱lyoot
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Lyuut ma̱ a̱di̱di̱t ku ta̱fang kuntyin a̱lyoot Suriya hu di̱ swang a̱lyiat Luwian sa̱ncuri 8 A̱K ji, "Sura/i", a̱wot á̱ si̱ ba̱ khwap nka ka̱ si̱si̱ yet a̱lyoot a̱khwukhwop Helen ka: Σύριοι, Sýrioi, ku Σύροι, Sýroi, a̱mgba̱m ba neet da̱ a̱tsatsak wu Aššūr (Assyria) di̱ fam a̱za Mesopotamia (Irak a̱fwun).[3][4] Da̱ a̱kwonu a̱kya, neet di̱ Seleucid Empire (323–150 BC), this term was also applied to The Levant neet di̱n jen a̱ja, a̰nyiet Helen ba si̱ tyi̱a ghai kandan mḭng Assyrians a̱ Mesopotamia mbea̱ng Arameans abyin Levant.[48][49] Mainstream modern academic opinion strongly favors the argument that the Greek word is related to the cognate Ἀσσυρία, Assyria, ultimately derived from the Akkadian Aššur.[50] The Greek name appears to correspond to Phoenician ʾšr "Assur", ʾšrym "Assyrians", recorded in the 8th century BC Çineköy inscription.[51]
Ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ Moshe, Gammer (2004). "The Caspian Region: The Caucasus". Vol. 2. Routledge. P. 64. ISBN 978-0-203-00512-5.
- ↑ Who cares for the Mandaeans? Australian Islamist Monitor.
- ↑ Rollinger, Robert (2006). "The terms "Assyria" and "Syria" again". Journal of Near Eastern Studies. 65 (4): 284–287. doi:10.1086/511103. S2CID 162760021.
- ↑ Frye, R. N. (1992). "Assyria and Syria: Synonyms". Journal of Near Eastern Studies. 51 (4): 281–285. doi:10.1086/373570. S2CID 161323237.
| Bibyin A̱siya | |
|---|---|
| A̱fganistan • A̱ri̱meniya • A̱za̱ri̱baijan • Baharen • Banggi̱ladi̱t • Bi̱runei • Butan • Caina • Filipin • Hong Kong • Irak • Iran • Isi̱rela • Ja̱pan • Ka̱mbodya • Ka̱ta̱r • Ka̱zaksi̱tan • Kiri̱gizsi̱tan • Kuburut • Kuwet • Kworiya A̱tak • Kworiya A̱za • Lawot • Lebanon • Ma̱ka̱u • Maleshya • Ma̱li̱dip • Monggoliya • Muna̱pyia̱ Ntyokkpaa̱pyia̱ A̱la̱ra̱ba • Myanmat • Nepat • Ndiya • Ndonisiya • Oman • Pakisi̱tan • Pa̱la̱sti̱n • Roshiya • Sa̱khatvelo • Sa̱udi A̱rabiya • Si̱nggapo • Si̱ri Lanka • Suriya • Tailan • Taiwan • Tajikisi̱tan • Timor-Leste • Turukya • Turkmenisi̱tan • Urdun • Uzi̱bekisi̱tan • Viyetnam • Yemen |