Isi̱rela
|
Á̱ lyuut ati̱kut wuni di̱n Tyap Maba̱ta̱do ja (Maba̱ta̱do) |
|
Si̱tet Isi̱rela | |||
|---|---|---|---|
|
| |||
| A̱keangtung | Urusha̱lima | ||
| Shi kyai | 20,770–22,072 km² | ||
| Shi á̱niet | 9,453,980 ab. (2022) | ||
| Yet kap | Middle East, A̱siya Jenshyung, A̱siya |
|---|---|
| Kpaat | 14 Zwat Tswuon 1948 |
| Name | ꠁꠎꠞꠣꠁꠟ, ישראל |
| A̱lyoot a̱gwomna̱ti | ישראל, دَوْلَة إِسْرَائِيل |
| A̱lyoot a̱lyem a̱byin | מְדִינַת יִשְׂרָאֵל, دَوْلَة إِسْرَائِيل |
| Á̱kum a̱lyoot | ישראל, إسرائيل |
| Vocalized name | מְדִינַת יִשְׂרָאֵל, رِیاسَتِ اِسْرائِیل, دَوْلَة إِسْرَائِيل |
| Lyuut IPA | ˈiːsɾɑɛl, ˈɪzreɪəl, jisʁaˈʔel |
| Archives at | Israel State Archives |
| A̱lyoot da̱nian | Land of Israel, Jacob |
| Kpaat mbwak | David Ben-Gurion |
| A̱lyem a̱gwomna̱ti | A̱biru |
| A̱bwom | Hatikvah |
| Lyuut a̱laseap hu | no value |
| Vam-a̱byin | A̱siya |
| A̱byin | Isi̱rela |
| A̱keangtung | Urusha̱lima |
| Shyia̱ di̱ fam jen | Israel Standard Time, Israel Summer Time, Asia/Jerusalem, UTC+02:00, UTC+03:00 |
| A̱vwuo | Southern Levant |
| Located in/on physical feature | Fertile Crescent |
| Coordinate location | 31°0′0″N 35°0′0″E |
| Coordinates of easternmost point | 32°56′43″N 35°53′46″E |
| Coordinates of northernmost point | 33°19′58″N 35°46′5″E |
| Coordinates of southernmost point | 29°29′27″N 34°54′10″E |
| Coordinates of westernmost point | 31°13′11″N 34°16′3″E |
| Highest point | Meron |
| Lowest point | Dead Sea |
| Basic form of government | parliamentary republic, Si̱tet muna̱pyia̱ |
| Ofit nang a̱kwak a̱son a̱byin wu ba̱ng a̱ni | President of Israel |
| A̱kwak a̱son a̱byin | Yitzchak Herzog |
| Ofit wu nang a̱kwak a̱son a̱gwomna̱ti wu ba̱ng a̱ni | Prime Minister of Israel |
| A̱kwak a̱son a̱gwomna̱ti | Benyamin Netanyahu |
| Has cabinet | cabinet of Israel |
| Sa a̱pyia̱ a̱gwomna̱ti | cabinet of Israel |
| Sa kpa cam a̱byin | The Knesset |
| Highest judicial authority | Israeli Supreme Court |
| A̱gba̱ndang a̱lisaaikurum | Bank of Israel |
| Yet kap nsot | Muná̱pyia̱ Bibyin Swanta |
| Political ideology | Zionism |
| Kurum | new shekel |
| Location of formation | Independence Hall |
| Byia̱ (a̱gi̱)gak ma̱ng | Suriya, Urdun, Ma̱sa̱t, Lebanon |
| Foundational text | Declaration of the Establishment of the State of Israel |
| A̱feap nduk | a̱zayak |
| Electrical plug type | Europlug, Type H, BS 546 |
| Ci̱t | Mandatory Palestine |
| Á̱ fang ma̱ | Israel studies |
| Production statistics | olive |
| Described at URL | https://wikispooks.com/wiki/Israel |
| External data available at URL | http://www.cbs.gov.il/, https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/is.html, https://www.oecd.org/israel/ |
| Hashtag | Israel, israel |
| Top-level Internet domain | .il, ישראל. |
| Tyiang a̱toot shi | flag of Israel |
| A̱lama a̱byin | Emblem of Israel |
| Official symbol | Upupa epops, Anemone coronaria, Canaan Dog, Olea europaea, falafel |
| Geography of topic | Geography of Israel |
| Byia̱ za̱kwa | a̱byin ka̱ yong ma̱ sa̱t, Jewish and democratic state |
| Nkhang | history of Israel, Years in Israel |
| Official religion | Khwiyahuda, Khwikpaa̱pyia̱, Khwikristi, Druze Faith |
| most populous urban area | Urusha̱lima |
| Railway traffic side | a̱zamyian |
| Open data portal | data.gov.il |
| Tung zwa a̱pyia̱ a̱lyiat hu | economy of Israel |
| Demographics of topic | demographics of Israel |
| Zwunzwuo-a̱muup jet a̱bwoi a̱byin | 425 |
| Zwunzwuo-a̱muup yei a̱byin | +972 |
| Trunk prefix | 0 |
| Emergency phone number | 100, 101, 102 |
| Zwunzwuo-a̱muup a̱byin GS1 | 729 |
| Zwunzwuo lasi̱n pi̱let | IL |
| Maritime identification digits | 428 |
| Zwunzwuo Unicode | 🇮🇱 |
| Category for honorary citizens of entity | Category:Honorary citizens from Israel |
| Sa mat tá̱si̱la | Category:Maps of Israel |

A̱byin Isi̱rela (A̱biru: יִשְׂרָאֵל Yisra'el; La̱ra̱ba: إِسْرَائِيل ʾIsrāʾīl; Shong: Israel /ˈɪzriəl/, /ˈɪzreɪəl/), á̱ lyen ma̱ng a̱lyoot a̱gwomna̱ti nka nang Si̱tet Isi̱rela ji a̱ni (A̱biru: מְדִינַת יִשְׂרָאֵל, Medīnat Yīsrāʾēl; La̱ra̱ba: دَوْلَة إِسْرَائِيل, Dawlat ʾIsrāʾīl), yet a̱byin kya di̱ fam-a̱byin A̱siya Jenshyung hu. Ka̱ shyia̱ di̱ khwong kyai a̱sa̱khwot fam-a̱byin a̱tak-a̱tyin Kyai A̱sa̱khwot Meditaroniya hu hwa mbeang khwong kyai a̱sa̱khwot ku shyia̱ di̱ fam a̱za A̱shong Kyai A̱sa̱khwot hu, ka̱ si̱ byia̱ a̱gi̱gak ma̱ng bibyin Lebanon di̱ fam a̱za hu, Suriya di̱ fam a̱za-a̱tyin hu, Urdun di̱ fam a̱tyin hu, jén Pa̱la̱sti̱n á̱si̱ Khwong Jenshyung ma̱ng Tyiang A̱byin Gaza ji di̱ nfam a̱tyin ma̱ng jenshyung na,[1] ma̱ a̱ca̱caat, mang a̱byin Ma̱sa̱r di̱ fam a̱tak-jenshyung hu. A̱keang Tel A̱vip kya yet a̱ka̱wa̱tyia̱ tung nzwa ma̱ng lyennkyangta̱m a̱byin ka,[2] ma̱nang cuk a̱gwomna̱ti ji ma̱ng a̱keangtung shei kpa̱sai nka ka si̱ yet a̱keang Urusha̱lima, shimba bibyin swanta ghyáng nwai shim cet tyok si̱tet hu tazwa a̱gba̱ndang a̱keang a̱kya.[3][4][5][6]
A̱bwom a̱byin
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]Hatikvah
("Gbang A̱lyia̱ Hu")
A̱ya̱fang
[jhyuk | jhyuk a̱tyin ka]- ↑ "Palestinian Territories". State.gov (22 Zwat Nyaai 2008).
- ↑ "GaWC – The World According to GaWC 2008 Archived 2016-08-11 at the Wayback Machine". Globalization and World Cities Research Network.
- ↑ Aldajani, Ra'fat, ma̱ng Drew Christiansen. 22 Zwat A̱taa 2015. "The Controversial Sovereignty over the City of Jerusalem." The National Catholic Reporter. mbwak Berkley Center for Religion, Peace & World Affairs: "No U.S. president has ever officially acknowledged Israeli sovereignty over any part of Jerusalem (...) The refusal to recognize Jerusalem as Israeli territory is a near universal policy among Western nations." (di̱n Shong)
- ↑ Akram, Susan M., Michael Dumper, Michael Lynk, ma̱ng Iain Scobbie, eds. 2010. International Law and the Israeli-Palestinian Conflict: A Rights-Based Approach to Middle East Peace. Routledge. p. 119: "UN General Assembly Resolution 181 recommended the creation of an international zone, or corpus separatum, in Jerusalem to be administered by the UN for a 10-year period, after which there would be a referendum to determine its future. This approach applies equally to West and East Jerusalem and is not affected by the occupation of East Jerusalem in 1967. To a large extent it is this approach that still guides the diplomatic behaviour of states and thus has greater force in international law." (di̱n Shong)
- ↑ "Jerusalem: Opposition to mooted Trump Israel announcement grows." BBC News. 4 Zwat Swak ma̱ng Sweang 2017: "Israeli sovereignty over Jerusalem has never been recognised internationally" (di̱n Shong)
- ↑ Whither Jerusalem (Lapidot) p. 17: "Israeli control in west Jerusalem since 1948 was illegal and most states have not recognized its sovereignty there" (di̱n Shong)
| Bibyin A̱siya | |
|---|---|
| A̱fganistan • A̱ri̱meniya • A̱za̱ri̱baijan • Baharen • Banggi̱ladi̱t • Bi̱runei • Butan • Caina • Filipin • Hong Kong • Irak • Iran • Isi̱rela • Ja̱pan • Ka̱mbodya • Ka̱ta̱r • Ka̱zaksi̱tan • Kiri̱gizsi̱tan • Kuburut • Kuwet • Kworiya A̱tak • Kworiya A̱za • Lawot • Lebanon • Ma̱ka̱u • Maleshya • Ma̱li̱dip • Monggoliya • Muna̱pyia̱ Ntyokkpaa̱pyia̱ A̱la̱ra̱ba • Myanmat • Nepat • Ndiya • Ndonisiya • Oman • Pakisi̱tan • Pa̱la̱sti̱n • Roshiya • Sa̱khatvelo • Sa̱udi A̱rabiya • Si̱nggapo • Si̱ri Lanka • Suriya • Tailan • Taiwan • Tajikisi̱tan • Timor-Leste • Turukya • Turkmenisi̱tan • Urdun • Uzi̱bekisi̱tan • Viyetnam • Yemen |